I torsdags när jag vaknade hade jag redan tänkt ut ett inlägg som jag skulle skriva på min födelsedag, alltså på lördag, såhär började det… Idag vaknade jag INTE av sång och paket på sängen. Min man började tidigt på jobbet och han ville inte väcka mig kl 03.00. Det var jag tacksam för. Barnen tog sovmorgon så jag gick upp själv för att göra frukost. Så har det varit några år tillbaka, ja alltså ingen som sjunger på morgonen, men det är ok. Jag har fått ett gäng telefonsamtal från skönsjungande familjemedlemmar idag. Ikväll blir det middag med familjen. Men så blev det verkligen inte. Jag väcktes istället av 9 skönsjungande personer som kom med frukost och paket till mig. En bättre start kan man knappast få på sin 35-årsdag. Men det började redan i torsdags…
Jag vill börja med att förklara varför det varit lite tyst på bloggen. I torsdags hade vi skolavslutning. Enligt tradition hade varje familj med sig en tårta, ni kan tänka er hur många tårtor det blev. Ett härligt hav med tårtor helt enkelt. Jag sitter i gräset på skolgården och njuter av min tårtbit när min man säger att hönsen har rymt, vi måste åka hem. Så vi packar ihop och åker hem. Utanför vårt hus står en bil som påminner väldigt mycket om min mammas och pappas bil. Hmm, men dom kan väl inte vara här…? Plötsligt hör jag ett vrål från trädgården – mormor, morfar. Jo, dom är här. Min föräldrar, min mormor och morfar och barnens kusin. Hönsen hade inte alls rymt, jag blev lurad och det är jag väldigt glad för. Dom kom för att fira min 35 årsdag. Vi har haft en härlig helg med goda middagar, rensa i kökslådor som bara mammor kan, skura altanen, gjuta plintar till ny grind. Tack för att ni kom. Jag vill därför börja veckan med en tårta!
Bild Lina Lindblad
