Idag är det påskparad på ön vilket innebär att alla som klär ut sig och går med i paraden får påskägg med godis. Jag pratade mina pojkar igår och frågade om de ville klä ut sig. Den yngsta sonen ville vara ett ägg som jag skulle rulla fram på paraden. Bra idé men lite för tajt med tid att bygga ett ägg. Äldsta sonen ville klä ut sig till Michael Jackson. Hm, jag undrar om man får ett påskägg för den utstyrseln, kanske om han har en kvast med sig och en lite påskmustasch. Ps. längre ner hittar du information om varför vi egentligen klär ut oss till t.ex Michael Jackson 😉
Som jag skrev tidigare så härjar förkylningar fortfarande och då kan man behöva lite hjälp på traven med att boosta kroppen. Vi har alltid vitkål hemma och serverar det som sallad till i stort sätt alla måltider. Oftast bara som den är och i större bitar så tänderna och käkarna får jobba lite. Men for några veckor sedan fick jag ett recept av en vän som tipsade en god vitkålssallad. Jag testade den och blev glad över att jag förmodligen hittat en ny favoritsallad. Perfekt i förkylningstider!
Skärtorsdagen!
I bondesamhällets föreställningsvärld var skärtorsdagsnatten häxornas natt. I sägnerna flyger häxorna på smorda kvastar till Blåkulla för att träffa Djävulen själv. Ordledet ”skär” kommer av ordet ”skära”, som betyder rening. Skärtorsdagen sågs enligt äldre tradition som en reningens dag, genom syndaförlåtelsen och nattvarden. Därmed hade dagen i äldre katolsk tro en påtaglig religiös innebörd.
Häxeriföreställningarna är kopplade till den bibliska berättelsen om Jesus sista dagar. Aftonen före långfredagen intog Jesus påskmåltiden med sina lärjungar och instiftade nattvarden. Senare på natten förråddes Jesus av Judas, vilket var början till Jesu lidande. Enligt de folkliga föreställningarna släpptes alla onda makter fria i samma stund som Frälsaren blev dömd att korsfästas. Därför ansågs skärtorsdagsnatten vara häxornas natt. Man kunde skydda sig mot påskkärringarna genom att skrämma dem med skott och påsksmällare eller att tända påskeldar.
Under 1600-talet utmynnade skräcken för häxorna i häxprocesser då mer än tvåhundra kvinnor avrättades efter plågsam tortyr. Den sista häxdomen i landet avkunnades 1704. Först 1779 försvann bestämmelserna om dödsstraff för trolldom i den svenska lagen.
Eftersom häxornas ondska hotade människan stängdes dörrar och spjäll. Man ställde undan de redskap som häxorna kunde tänkas använda för sin Blåkullafärd på skärtorsdagen: hötjugor, spadar, ugnsrakor, bakspadar och kvastar. För att skydda kreaturen målade man kors på fähusdörren eller lade stål i ladugårdströskeln. Annars kunde häxorna tjuvmjölka kreaturen eller använda dem till riddjur vid flygturen till Blåkulla.
Dagens mer beskedliga påskkärringar, oftast utklädda barn som önskar glad påsk och kanske överlämnar påskbrev, är inspirerade av bondesamhällets häxeriföreställningar. Från början imiterade påskkäringarna riktiga häxor. De hade täckande masker, kvast, ibland smörjhorn och kaffepanna och försökte skrämmas genom att kasta ner sten i skorstenen eller lägga en glasskiva över skorstenen för att röka ut familjen. Man kan säga att små barn symboliskt gestaltar ondskan, ett tema som går igen under exempelvis Halloween.
Traditionens ålder och ursprung är okänt, men den existerade åtminstone vid 1800-talets början i västra Sverige. Under 1900-talets början spred den sig därefter snabbt.
Numera är det vanligt med påskkäringar över hela Sverige och i Finland. Ursprungligen var det tonåringar och vuxna som klädde ut sig till påskkäringar.
Idag mest är små barn som klär ut sig för att samla in godis och pengar. Nuförtiden är påskkäringarna i västra Sverige i farten på påskaftonen, medan skärtorsdagen är den vanligaste dagen i östra Sverige. Info från Nordiska museet.
